Jag har en klasskompis som kommer från Japan... Hon flyttade hit direkt från Japan, dagen innan skolan började i augusti, och hade då läst 2 år svenska på universitet... (Måste få tillägga att hon är grymt bra på svenska!!!) Hon berörde mig väldigt igår under en händelse...
Hon hade alltså, jag skulle tro i tisdags eller onsdags, varit och pratat med rektorn på skolan, om att fixa små bössor, ni vet såna Röda Korset-bössor, för alla de drabbade i Japan... Och igår hade rektorn fixat det, och ställt ut en bössa i matsalen och en i receptionen... Hon hade även fixat så det står en liten notis på informations-TV:n som sitter i foajén... Min klasskompis kom och frågade, och rektorn visade den ena bössan och notisen på TV:n... Jag satt en bit ifrån och fattade inte vad som hände först, men blev lite orolig när min klasskompis (S) började gråta... Dock fick jag veta efteråt att det berodde på tacksamhet, och inget annat...
Jag förstår att ni nu säkert undrar hur det är med hennes familj och släkt och vänner därnere i Japan... Och jag kan tala om att med de är det bara bra!!! Hon har haft kontakt med alla, och de mår bra och är oskadda... De bor inte i den delen av Japan som blev drabbad, så de har klarat sig... Men klart som fasen man ändå bryr sig!!!
Jag kan inte föreställa mig hur det måste kännas för en sån som S, att vara här i Sverige, och vara med om att det händer en sån grej, en sån fruktansvärd katastrof, i ens hemland... Och man sitter där på andra sidan jorden och kan inte göra ett smack!!! Det är så otroligt svårt att sätta sig in i hennes situation... Ännu dvårare om man aldrgi har varit i Japan själv...
Men för mig var det SJÄLVKLART att hjälpa till, jag ville absolut ge mitt bidrag!!! Så igår, innan jag gick till bussen, hittade jag en 20-lapp i jack-fickan, som jag stoppade ner i den lilla bössan i matsalen, och idag plockade jag med mig en 100-lapp som jag stoppade i bössan i receptionen... Jag har också skrivit till henne på Facebook att jag har gjort det, och jag vet att hon blev glad!!! :D
Även om jag inte har så mycket pengar, så kändes det här superviktigt för mig att få göra... För jag vet hur otroligt tacksam S är över att vi gör detta, att vi tänker på hennes land och hjälper alla drabbade!!! Hon är mycket nätra och god vän till mig, en av mina bästa vänner i skolan faktiskt, och jag vill mer än gärna göra detta för henne, och framförallt hennes land!!!
Jag hjälpte henne att fixa iordning några affischer igår, som hon ska sätta upp på skolan sen... Hon kan ju inte svenska så bra, och ville ha hjälp med stavningskontrollen... Jag tyckte att hon hade fått till det bra... Om hon vill, så tänker jag hjälpa henne att sätta upp affischerna på måndag också... Ni som känner mig väl, ni vet att jag brinner extremt för välgörenhet, och är väldigt mycket för att hjälpa folk som har det svårt, och hade jag kunnat hade jag hjälpt varenda människa som har det svårt... Men det räcker inte pengarna till tyvärr... Så man får bidra med det lilla!!! Och vid såna här stora omfattande fruktansvärda katastrofer är det för mig självklart!!!
Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om detta, för det berör mig extremt mycket, särskilt då eftersom jag som sagt har en kompis som kommer från Japan, men jag avrundar här för nu... Lär återkomma till detta ändå så... ;)
Det jag ville säga med detta inlägg var helt enkelt att jag hoppas att ni ALLA vill bidra med pengar till alla de drabbade i Japan!!! Det behöver inte vara några stora summor, bara det lilla är gott nog... Och många bäckar små ni vet... ;) Nu vet jag inte hur många bössor det finns särskilt avsedda för Japan-katastrofen, men jag tar gärna emot pengar av er, som jag kan ta med till skolan och lägga i bössorna där... :P
Och nu har faktiskt varit så fräck så jag har lånat med mig en bild från S:s Facebook, där hon skrev ett inlägg om just detta igår:
Hon skrev också en väldigt fin och rörande text till bilden, som säger väldigt mycket om hur otroligt rörd hon är över alla som hjälper till:
Mina kära vänner i Karlskoga.
Tack vare vår rektor, står Röda Korsets bössor i receptionen och matsalen i Karlskoga Folkhögskola. Snälla donera till dem som drabbades av jordbävningen och tsunamin. Antal spelar ingen roll. Snälla hjälp Japan.
Rektorn var snäll och hjälpte mig jättemycket med att sätta ut bössor. Jag kan inte tacka henne nog. Självklart tackar jag alltid mina vänner ock lärare som tänker på mig, min familj, och mitt land. Tack tack tack!!!!!!!
Jag kommenterade henne och skrev att jag tänker skänska pengar, och hoppas att fler vill göra detsamma!!!
Så snälla, skänk pengar och hjälp de drabbade i Japan!!! Jag ber er!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar