Jaha ja, så har då den där fruktade dagen, eller fruktade veckan, kommit och passerat... :( Och jag hade aldrig kunnat tro att det skulle kännas SÅHÄR jobbigt... :'( Att det skulle kännas jobbigt visste jag, men inte SÅHÄR jobbigt... Jag är dock glad och tacksam för det jag fått, och allt det som det här året har givit mig!!! Men innan jag börjar skriva nåt mer så vill jag bara tala om, att det här inlägget är bland de svåraste och jobbigaste inläggen jag nånsin kommer att skriva i min blogg... Det är sjukt svårt för mig att skriva det här, och jag är övertygad om att jag kommer fälla en del tårar innan jag skrivit färdigt!!! Men jag måste, för jag ångra mig annars, det vet jag... Så nu börjar vi, det finns ingen återvändo nu...
Måndag morgon var jag i skolan vid 9 som vanligt, trots att vi inte började förrän kvart i 11... :P Jag smög runt en del på övre våningen i huvudbyggnaden, vid receptionen bl.a... Till slut undrade en ur personalen varför jag inte var på lektion, hehe... :P Hon undrade varför jag inte satt med opponeringen... Jag sa att vi har ju inte börjat än, men då tyckte hon att jag kunde gå och leta upp min opponerings-"partner" och försöka jobba lite... :P Jag var väl inte jättesvårövertalad, så jag gjorde som hon sa, och gick till klassrummet... Satt dock inte mer än kanske en 45 minuter eller nåt... Mötte "henne" nästan det första jag gjorde när jag kom tillbaka till huvudbyggnaden... Jag sa att jag hade jobbat superflitigt, hon tyckte det var bra!!!
Sen när vi väl började, efter rasten, hade jag en del grejer att fixa till innan sidan var helt klar att överlämna för opponering, så jag fick hjälp av min lärare med det... Och när jag var klar, typ sista lektionspasset, och kunde "lämna över" min sida för opponering, så var inte min "partner" där... Fast jag fick hans adress av en annan, så jag kunde granska sidan ändå...
Sen pratade vi lite om hur vi skulle göra inför kvällen innan vi skildes åt för dagen... Jag visste att jag inte skulle hinna hem emellan, så jag satte mig i foajén och väntade... I 2 timmar... Klockan 6 skulle vi alla samlas igen, för att åka till Strandkanten och äta... Det var förresten JAG som hade föreslagit just den restaurangen, hahaha... :P
Det blev en trevlig och fin kväll, och vi hade mysigt och snackade massa skit, om allt möjligt... :P Vi pratade om vad som hänt under året, lite om tidigare år, vilka som gått i klassen men som slutat efterhand, lite om ansökningarna inför nästa år och sådär... :P Mycket trevligt!!! ;) Det var bara 2 från klassen som inte var med, jättekul tycker jag!!! :D Foton från kvällen finns ute på Facebook om ni är intresserade av att se... ;)
Sen tog jag sällskap med A upp mot stan, vi skildes åt utanför Willys, och jag fortsatte mot busstationen, där jag kunde konstatera att jag precis missat en buss, och det dröjde rätt länge innan nästa kom, så jag ringde mamma som fick komma och hämta mig, hehe... :P
Tisdagen var det redovisning, redovisning, redovisning, för hela slanten, hela dagen lång!!! Kuratorn kom in en sväng precis på morgonen och hörde de två första redovisningar, sen skulle hon gå och förbereda i aulan inför kvällen...
Jag var tredje person ut att redovisa... Och ja, jag tycker det gick rätt bra!!! Observera RÄTT bra!!! Fick lagom kritik, utom från en person, som som vanligt måste totalsåga ALLA, och även denna gång (precis som på disco-sidan) hade han synpunkter på min header-bild... Jävla idiot, rent ut sagt!!!
Kuratorn kom förbi en sväng innan lunch också, och fick höra de två sista som körde innan lunch... Hon var även nere hos oss efter lucnh...
Sen började en låååååååååååång väntan på att klockan skulle bli 6... Skulle ju inte hinna hem emellan den här dagen heller...
Och usch, vilken dramatisk eftermiddag det blev för mig!!! :/ Det var INTE roligt!!! Vid 4-tiden ungefär, kom ett rejält åskväder, och då menar jag verkligen REJÄLT!!! En av mina kompisar, som normalt sett älskar åska, sa till mig senare på kvällen att nu blev t.o.m hon rädd!!! Jag hade värsta paniken, och sprang runt helt skräckslagen och försökte hitta nånstans där jag kunde gömma mig, så jag varken hörde eller såg åskan... Det var ju fan omöjligt... :/ Till slut fick jag sitta med en kompis nere i cafeterian, där de övade för fullt inför kvällen, så man hörde inte åskan så bra iallafall...
Så småningom blev då klockan iallafall 6, och folk började komma (tillbaka) för den stora avslutningsmiddagen... Det var också trevligt, och vi fick sitta klassvis!!! Dock var det helt SJUKT varmt, så man svettades ju fan ihjäl inne i matsalen...
Efter en trevlig middag, 2-rätters, som jag trodde skulle vara 3-rätters, var det dags för undehållning i aulan... Den årliga TALANG-tävlingen som de har på skolan... Men innan den drog igång hade de en liten "klasskamp"... Varje klass hade tidigare under kvällen fått välja ut en klassrepresentant, som skulle försvara klassens frågor i en liten frågesport om året som gått... Jag fick bli representant för våran klass, tyckte klassen, eftersom jag har bäst närvaro i hela klassen, typ hela skolan också, endast 2 frånvaro-dagar på hela året, och båda de två hade jag tagit ledigt på!!! Good job!!! ;)
TYVÄRR vann vi inte, det sket sig för mig... Jag föll på en fråga som handlade om Halloween-festen, typ det enda jag INTE var med på på hela året... Surt som tusan!!! Men men... Jag kunde alla andra frågor typ... Så jävla surt att åka ut på den... Men det var ändå lite roligt, att den klassen som vann var Våga Tro, och det är de som vistas minst på skolan, hahaha... :P De vann iallafall en Aladdin-ask... Grattis säger jag till dem!!!
Sen började då iallafall TALANG!!! Massa duktiga både elever och personal, som körde järnet allihopa!!! Både roliga, bra och häftiga nummer!!! När alla hade kört sitt så fick de tre finalisterna i Mustasch-kampen komma upp, och så ropade de upp vinnaren där, som fick sitt pris, ett diplom!!! Och sen var det dags att kora en vinnare i Talang-tävlingen... Den här gången (tidigsare har de tydligen haft en jury) fick vi i publiken utse vinnaren... Och det gjordes genom en decibel-mätare, så vi fick skrika olika högt beroende på hur bra vi tyckte om den och den artisten... TYVÄRR vann inte den jag tyckte bäst om, men men... Han var grymt bra iallafall, det kan jag inte säga nåt annat om...
Jag höll på att dö inne i aulan f.ö., det var hetl SJUKT varmt, SÅ HETT!!! PUH alltså!!!
Sen avslutades kvällen med lite trevlig musikunderhållning, dr bl.a. "lärarbandet" spelade, som jag nämnde ovan, som kallar sig för "PeRoBaMa", bestående av våran lärare, han som är ansvarig för Allmän Linje, en av vaktmästarna och kuratorn... GRYMMA är de!!! :D Jag filmade en av låtarna, den filmen finns ute på Facebook om ni är intresserade... :P
Sen när de kört sin repertoar fortsatte musik-kvällen med lite underhållning av Musik-och Ljuddesigneleverna, som också hade en liten överraskning till sina lärare, hahaha... :P Jätteroligt ju!!!
Tyvärr blev den kvällen väldigt känslosam och jobbig för mig, men dock väntat... Kunde inte hålla tårarna borta på slutet... :( Tror vi var klara vid kvart över tio eller nåt, jag blev hämtad kvart i elva... Kom i säng typ halv 1 den natten tror jag... Och skulle upp 7 nästa dag!!! PUH!!! Men det var en rolig, och minst sagt minnesvärd kväll!!! :D
Sen kom då den fruktade dagen till slut!!! Och ja, den blev väl så jobbig som jag hade anat, eller snarare ÄNNU jobbigare tror jag... USCH!!! Helt klart en av de jobbigaste dagarna i mitt liv!!! Utan överdrift!!!
Jag klädde upp mig fint dagen till ära, och fick skjuts av pappa till skolan den morgonen, han skulle ändå den vägen, och vid den tiden, då han skulle ner till Linköping/Lunnevad ch hämta Lina... Jag var på skolan vid tjugo över 8, skulle fixa en grej innan vi började...
Jag irrade runt lite först, men sen gick jag ner och kollade på ett par kompisar som spelade biljard... Inte klasskompisar dock...
Väl inne i klassrummet upptäckte jag sen, när alla kommit, att det bara var jag och en till som var finklädda!!! Konstigt, tyckte jag... Men de andra tyckte inte att de behövde vara finklädda, de tyckte ju att kvällen innan var det "fina"... Men jag hade ju inte möjligheten att vara finklädd då, om jag inte skulle gå runt så hela dagen, så jag tyckte det var lite dumt... :( Men jaja...
Sen blev det lite snack, och vi tackade för ett trevligt år, och gav våran lärare, inte bara en, utan TRE (!) presenter, och en bukett blommor!!! Han blev glad!!!
Sen var det verkligen på tiden att gå bort till matsalen och äta tårta... Blev dock ingen tårta för mig, såg inte ut att vara nåt i min smak ändå... Fick senare också veta att tårtan smakade kaffe, så jag hade antagligen inte tyckt om den...
Sen var klockan snart 11 och det var dags att gå in i aulan...
Och jösses amalia, vad jobbigt det blev!!! SJUKT jobbigt och känslosamt!!! Som jag skrev på Facebook, väldigt fint, men extremt känslosamt!!! Jag grät floder därinne, hehe... Och det började under första psalmen... Kunde inte sjunga med i den psalmen för jag började gråta så mycket... :'( Men sen lugnade det ner sig en stund igen, tills det var dags för nästa sång... Sångframträdande av två fritidsledar-ettor den här gången, de sjöng ett så sjukt fint arr av "Kärleken är" av Jill Johnson, jag såg att en klasskompis också grät, men det tror jag mer var för att han blev rörd av att det var så vackert, haha... :P
Så var det stipendie-utdelning och lite olika tal, inte så mycket känslor... Två klasskompisar fick stipendium, jättekul ju!!! :D Och en annan kompis fick hela 2 (!) stipendier, men det var välförtjänt... F.ö. henne jag hamnade bredvid i aulan...
Men så var det lite avtackaning, av 4 lärare som slutar på skolan nu, och då blev det väldigt mycket tårar hos de som satt bredvid mig, så jag tror att det var mycket därför jag började gråta just då, hehe... :P Jag hade ju inga känslomässiga band så till de lärarna, men de hade ju de som satt bredvid mig, spå jag förstår ju att det blev specielt för dem...
Men sen på slutet, när en kompis till mig på Allmän Linje höll ett fint tal, då bara brakade allting loss för mig!!! Allt bara brast, gaten öppnade sig och jag bara grät och grät... Sen skulle vi sjunga "Den blomstertid" efter det allihopa, men jag fick inte ur mig ett ord, för jag grät så mycket, hehe... Och så skulle vi stå upp också, haha... :P Ja, vad jobbigt det blev!!! Hehe... Jag fick en tröstande klapp på ryggen av hon som satt bredvid mig iallafall, underbara människa!!!
Jag grät och grät och grät... Jag grät därinne i aulan, jag grät hela vägen ut från aulan, och jag grät en bra stund efter att jag kommit ut från aulan... :'( Jag fick syn på min klasskompis S en stund efter att jag kommit ut från aulan, jag kramade om henne, läääänge, och bara grät, och när vi hade slutat att kramas, upptäckte att jag fått henne att börja gråta också... Hehe, oops... :P
Jag stod och pratade lite med några ur personalen lite senare, och de berättade att de båda, återigen, även dem, hade gråtit... Då sa en av dem: "Det började med M och sen fortsatte det bara"... "Nej, det började direkt för mig", sa jag då, hehe... :P
Sen släppte det litegrann, men jag gick fortfarande runt och sa hejdå och lycka till och kramade om folk...
Sen började folk droppa av, men jag stannade såklart kvar... Ändå till klockan 4 stannade jag... Oops, hehe... :P Men det var VÄRT DET!!!
Och så gick jag ut och brot från skolan för sista gången... Sorgligt som bara tusan... Dock lyckades jag spara på tårarna då iallafall...
Foton från tisdagen och gårdagen kommer ni förresten SNART att kunna se på Facebook!!! ;) Ha tålamod och håll utkik bara!!! :P
See ya!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar